Känner du dig som en bluff?

Känner du dig som en bluff? Impostorfenomenet (IF), psykologiska behov och psykologisk trygghet spelar roll i hur individer presterar.

Impostorfenomenet (IF), psykologiska behov och psykologisk trygghet är tre begrepp som spelar en avgörande roll i hur individer presterar och mår på våra arbetsplatser.

 

Impostorfenomenet och dess effekter

Impostorfenomenet, även känt som impostorsyndrom eller bluffkänslor, är en psykologisk term som beskriver en individs oförmåga att erkänna eller se sina framgångar. De som drabbas känner ofta en ihållande rädsla för att andra ska ”avslöja” dem som en bluff. Individer med impostorfenomenet tillskriver ofta sina prestationer till yttre faktorer som tur, tajming eller att andra har överskattat deras kompetens, snarare än till egna förmågor och ansträngningar. Det här fenomenet kan påverka människor i alla yrken och åldrar, men det ses ofta hos högpresterande individer som har svårt att acceptera och känna ägande över sina framgångar. Det kan leda till ångest, låg självkänsla, stress och i värsta fall utbrändhet. Individer som upplever impostorfenomenet kan också dra sig undan utmaningar, undvika att ta risker eller ta på sig nya uppgifter av rädsla för att misslyckas och därmed bli ”avslöjade”.

 

Psykologisk trygghet och dess effekter

Psykologisk trygghet är en term som används för att beskriva en miljö där individer i en grupp känner att de kan uttrycka sina åsikter, idéer och tankar bekymmersfritt, utan att riskera negativ påverkan på deras självbild, status eller karriär. Denna känsla av trygghet är avgörande för att skapa en kultur av inkludering och öppenhet på arbetsplatsen, där innovation, samarbete och lärande kan växa fram naturligt. När människor upplever psykologisk trygghet i sina team, tenderar de att bidra mer aktivt med sina perspektiv och kompetenser, vilket leder till förbättrad problemlösning, ökad kreativitet och bättre prestation och kvalitet. Amy Edmondson är ledande forskare inom detta område och professor vid Harvard Business School, hon understryker betydelsen av denna form av trygghet för att hantera och ta itu med de komplexa och krävande utmaningarna som vi möter på våra arbetsplatser.

 

Psykologiska behov och dess påverkan 

Mänskliga psykologiska behov (SDT- self determination theory), såsom behovet av autonomi, kompetens och tillhörighet, spelar en central roll i hur individer upplever impostorfenomenet och psykologisk trygghet.

  1. Behovet av autonomi: Individers behov av autonomi, att känna kontroll över sina handlingar och beslut, kan påverka IF och psykologisk otrygghet. Om en person upplever brist på autonomi, kan de känna sig pressade att prestera för att uppfylla förväntningar, vilket kan förstärka känslan av att vara en bluff.
  2. Behovet av kompetens: När individen inte känner sig tillräckligt kompetenta trots uppnådda framgångar, kan impostorfenomenet triggas. Behovet av att känna sig kompetent blir därmed en nyckelfaktor. Om detta behov inte uppfylls, kan individer internalisera sina prestationer negativt och tvivla på sin förmåga.
  3. Behovet av tillhörighet: Psykologisk otrygghet kan förvärras om individer inte känner sig relaterade till eller accepterade av andra. Behovet av att vara en del av en gemenskap och ha stöd från andra är grundläggande för att skapa en miljö där psykologisk trygghet kan blomstra. När detta behov inte uppfylls, ökar risken för att IF och otrygghet tar över.

 

Samverkan mellan psykologiska behov, IF och psykologisk otrygghet:

En hög grad av psykologisk trygghet i en grupp eller organisation kan minska effekterna av Imposter-fenomenet. När individer känner sig trygga att dela sina tankar och idéer utan rädsla för negativ bedömning, kan det bidra till att minska känslan av att vara en bluff. Denna känsla av trygghet uppmuntrar även till att öppet dela med sig av egna tvivel, vilket kan motverka känslor av isolering och ensamhet som ofta följer med impostorfenomenet. Dessutom bidrar en tillitsfull miljö till att främja de grundläggande psykologiska behoven. En kultur där individer känner att de har möjlighet att vara sig själva och ta initiativ, kan leda till en ökad känsla av autonomi. Ett stödjande sammanhang hjälper även individer att känna sig mer kompetenta, genom att erbjuda dem möjligheter att utmana sig själva och lära sig av sina misstag. I förlängningen stärker psykologisk trygghet också känslan av tillhörighet, genom att främja en miljö som är öppen och inkluderande.

Å andra sidan, när psykologiska behov inte blir tillfredsställda, uppstår en ökad sårbarhet för Impostorfenomenet och en känsla av psykologisk otrygghet. Individer som känner en brist på autonomi, kompetens eller tillhörighet kan uppleva en ökad rädsla för att bli betraktade som bedragare och oroa sig för att avslöjas. Denna rädsla för att bli betraktad som en bluff intensifieras ytterligare när det saknas stöd och acceptans från omgivningen, vilket skapar en destruktiv cykel av Impostorfenomenet och psykologisk otrygghet.

 

Är du intresserad av att lära dig mer om dessa tre viktiga teorier och hur de hänger samman?

Häng med oss på vår digitala utbildning, Psykologisk Trygghet, Inre motivation & Impostor-fenomenet eller lyssna på Bluffkänslor/Impostor-fenomenet med Jens Boman, läkare och docent, som är en av lärarna på utbildningen.