Lättkränkt eller kränkande särbehandling?

Dan Hasson är forskare och författare med en doktorsexamen i stresshantering och hälsopromotion från Uppsala universitet. Han har en docentur i folkhälsa från Karolinska Institutet och har varit anknuten forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Idag är han verksam som forskare vid både Karolinska Institutet och Mayo Clinic. Utöver sin forskning driver han två företag, Hasson Consulting Group AB och Interactive Health Group AB.

Bild:© Ronnit Hasson

 

Vad är definitionen av begreppen lättkränkt och kränkande särbehandling?

I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö definieras kränkande särbehandling som: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen.” Detta är en uppenbart luddig definition efter upplevelsen av kränkthet kan variera mellan individer och situationer, samt över tid. Mycket förenklat och kortfattat så är upplevelsen av att vara kränkt avgörande för att bedöma om kränkande särbehandling förekommer eller förekommit. En och samma handling kan upplevas som kränkande av en person, men inte av en annan. Problemet uppstår då när man ska särskilja kränkande särbehandling från lättkränkthet. Det sistnämnda handlar om att man utvidgar definitionen av vad som är kränkande tills nästan vad som helst kan bli det.

 

Vad säger lagen om kränkande särbehandling? Har den förändrats över tid i Sverige?

Lagen säger att kränkande särbehandling inte får förekomma och att arbetsgivaren har ansvar för att förebygga och hantera sådan behandling. Det är svårt att säga om lagen förändrats annat än begreppsmässigt. Ett av problemen är att det inte finns några rättsfall kring kränkande särbehandling eftersom de samtliga fall verkar nå en utomrättslig lösning. Därmed är det svårt att veta hur lagen fungerar när den prövas rättsligt.

 

Vem bedömer om någon reagerat oproportionerligt eller uttryckt sig nedsättande och rent av kränkande?

Eftersom det inte finns något enhetligt svar på detta rekommenderar jag att man etablerar rutiner i arbetsgruppen för att prata om dessa frågor och definiera vad som kan eller ska uppfattas som kränkande. Det är också viktigt att bestämma hur man tar upp och hanterar frågan om kränkthet på ett vänligt och sakligt sätt i samband med att något inträffar.

 

Hur hanteras utmaningar med bedömningar av lättkränkthet?

Som nämt ovan, man behöver definiera vad som ska uppfattas som kränkande och vad som är lättkränkthet inom arbetsgruppen, samt hur man ska ta upp frågan när den uppstår. Problemet med att anpassa sig till de mest lättkränkta är att det kan motverka organisatorisk harmoni och trygghet. Om alla tassar på tå och självcensurerar av rädsla för att kränka varandra, finns risken att osäkerhet sprider sig. Det är lika illa att utmåla en oskyldig som förövare som att avfärda en person som utsatts för kränkningar som lättkränkt. Därför behövs rutiner för hantering av detta i varje arbetsgrupp.

 

Kan inte lagen leda till att det blir svårt att uttrycka sin åsikt med rädsla för att kränka någon? Skapar vi en tystnadskultur?

Med tanke på att lagen inte prövats rättsligt är det svårt att svara på, men anpassning till de mest lättkränkta riskerar att leda till en tystnadskultur och, paradoxalt nog, minskad psykologisk trygghet.

 

Hur kan vi aktivt arbeta för en arbetsmiljö där ingen känner sig kränkt, men där alla upplever att de kan uttrycka sin åsikt?

Återigen, etablera rutiner både för hur man tar upp frågan om kränkande särbehandling och hur den ska hanteras när den uppstår. Det är bra om man kan definiera vad som kan eller ska uppfattas som kränkande och vad som ska bedömas som lättkränkthet. Här är det viktigaste att fokusera på målet, dvs att ha en god och hälsosam arbetsmiljö. Om definitionerna inte fungerar som de ska, behöver de ändras och justeras tills de får avsedd effekt.

Läs mer om Dan Hasson och hans forskning.

Lyssna på poddavsnittet Lättkränkt eller kränkande särbehandling